Mats Rundgren
Utbildning: Geologi, kvartärgeologi, paleoekologi. Doktorsavhandling om Islands vegetatationsutveckling
Min forskning handlar huvudsakligen om hur vegetation och klimat har påverkat varandra under den senaste istidscykeln (de senaste ca 130000 åren). En del av forskningen utgörs av studier av vegetationsetableringen efter den senaste istiden i subarktiska områden (Island, Färöarna, Nordskandinavien och Eldslandet) samt hur vegetationen senare har förändrats till följd av bl.a. klimatförändringar. En annan del av min forskning syftar till att undersöka om variationer i atmosfärens koldioxidhalt under holocen (de senaste ca 11700 åren) kan kopplas till förändringar i kolbalansen hos vegetation och torvmarker. På senare år har jag framför allt bedrivit detaljerade studier av torvmarker i södra Sverige för att bättre förstå hur mossevegetation, torvbildning och kolackumulation påverkas av klimatförändringar men även av mänsklig aktivitet. Gemensamt för de flesta av mina projekt är att de huvudsakligen baseras på analyser av subfossila växtrester från sjösediment- och torvlagerföljder.
Du kan läsa mer (på engelska) om min forskning på min personliga hemsida.
Publikationslista från Google scholar
Berätta kort om din specialinriktning 14C-datering och dess betydelse för arkeologin:
Alla växter tar under sin livstid upp koldioxid (CO2) från luften genom fotosyntes. Kolet i koldioxiden består av tre isotoper med olika massa: 12C, 13C och 14C. När djur äter växter får de samma förhållande mellan isotoperna i sina kroppar som växterna. 14C-isotopen är radioaktiv och väldigt ovanlig jämfört med de andra två. När växter och djur dör slutar de ta upp koldioxid. På grund av det radioaktiva sönderfallet av 14C förändras därefter mängdförhållandet mellan de tre isotoperna, vilket gör det möjligt att datera när växterna och djuren dog.
Vid utgrävningar samlas materialet in. Man behöver 1-2 mg organiskt material, t.ex. träkol, ved och ben, men också skal av t.ex. snäckor fungerar.
Materialet rengörs och behandlas sedan med saltsyra och natriumhydroxid för att ta bort ytbeläggningar och föroreningar.
Materialet förbränns med syrgas (O2) i ett slutet system och omvandlas då till koldioxidgas (CO2).
Nästa steg är att tillsätta vätgas (H2) och genom en kemisk reaktion med CO2 bilda ett grafitpulver bestående av rent kol.
Grafitpulvret pressas till en pellet och analyseras därefter i en acceleratormasspektrometer där förhållandet mellan isotoperna 12C, 13C och 14C mäts.
Resultaten kalibreras sedan för att kompensera för att luftens 14C-halt har varierat under årtusendena. Dessa variationer känner vi till genom att man har 14C-daterat vedprover som har daterats med hjälp av dendrokronologisk analys. Åldersbestämningar gjorda med 14C-metoden rapporteras alltid med en felmarginal som vanligen är i storleksordningen ±50-100 år.
Sammanlagt tar analysen ca 5 dagar och kostar i storleksordningen 3600 kr/analys.
Berätta gärna en rolig/betydelsefull anekdot från ditt arbete:
Jag har jobbat en hel del med material från Havängsprojektet, som ju också visas i utställningen.