Anne Birgitte Nielsen

Yrkestitel: Universitetslektor

Utbildning: Doktor i Kvartärgeologi

Kvartärgeologi behandlar den yngsta perioden i jordens historia och omfattar de senaste cirka 2,6 miljoner åren. Det har ofta varit snabba klimat- och miljöförändringar, till exempel istider. Kvartärgeologer jobbar med att studera dessa förändringar. Hur till exempel klimat, glaciärer, och senast även människan, har format landskapet genom tiden. I Sverige har de jordarter som täcker stora delar av berggrunden bildats under denna tid. Man skiljer därför ofta på kvartärgeologi och berggrundsgeologi, som behandlar äldre perioder.

Berätta kort om pollenanaly och dess betydelse för arkeologin:

Pollenanalys används för att studera hur vegetationen såg ut i forntiden. Pollen sprids med vinden över stora områden och ger en bra allmän bild av vilka växter som levt och därigenom hur klimatet och miljön sett ut. Pollen kan bevaras länge om marken de legat i varit blöt och med låg syrehalt.

Proverna som analyseras i pollenanalysen tas från botten på sjöar eller mossar. Man kan också analysera arkeologiska prover, som jord från en utgrävning. Då kan pollenanalysen bekräfta och förtydliga hur miljön förändrats på den aktuella platsen.

Ett prov innehåller några kubikcentimeter jord som behandlas med kemikalier så att lera och sand och övrigt organiskt material försvinner medans pollen blir kvar.

Provet undersöks i mikroskop med 400-1000 gångers förstoring. Man räknar innehållet av olika sorters pollen, som presenteras i procent i förhållande till varandra. Med flera prover från samma plats kan man också studera hur miljön förändrats över tid. Det kan bero på klimatförändringar eller att människan odlat olika grödor och hur betesmark och skogsröjningar förändrat landskapet. Den mänskliga påverkan ger tydliga spår.

Den liknande metoden ”makrofossil analys” innebär att man studerar fröer, skal och kärnor från växter. Då är man mer koncentrerad på en lokal nivå. Man kan se vad som växt just i det absoluta närområdet, till exempel i trädgården.

Berätta gärna en rolig/betydelsefull anekdot kring ditt arbete:

Ett spännande resultat är bland annat att vi lärt oss hur stabilt landskapet varit i Danmark ända sen bronsåldern. Man ser inga större förändringar på vilka områden i landet som varit präglat mest av skog eller öppen mark sen dess. Det var oväntat att det kunde ses så långt tillbaka i tiden.

Det är också spännande att se hur omfattande förändringarna i landskapet var efter digerdöden. Särskilt avlägsna bygder övergavs och det tog lång tid innan människorna återvände igen i samma omfattning som innan katastrofen.